Personal whatever.

Vår personliga bankman har slutat. Eftersom jag aldrig haft någon personlig husläkare känns förlusten stor.

Hélene, som hon hette, fick lämna privatdelen på banken för att inrikta sig på företag.
Hennes efterträdare kippade efter andan när hon såg de generösa lånevillkoren. Var det verkligen för att hjälpa företagen hon fick ny tjänst, eller för att hon gynnade oss för mycket?

Vår nya bankmänniska föreslog genast att vi skulle binda lånen, till en högre ränta naturligtvis.

Förra veckan mejlade min personliga tränare mig och undrar varför jag inte är på gymmet. Jag har inte svarat. En enkel förklaring är ju att jag bor i Göteborg, och cyklar 40 minuter varje dag. Men eftersom SATS finns över hela Sverige antar jag att hon kollat i det datoriserade besöksregistret och sett att jag inte varit där sen i våras.


Det är skillnad på att vara personlig och privat.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback